Snart 5 årsen ..
Du lämnade oss! Och saknaden efter dig är fortfarande lika stor! :(
Detta skrev jag till dig, dagen då fick lämna jordelivet ! <3
Den 8: onde oktober var nog en av mina värsta dagar i mitt liv :/ Det var dagen du försvann från vårat liv :( Saknaden är så himla stor . Inget är sig lik sen du försvann,Ida :'/ Du var hjärtat i våran familj du fanns alltid där med ditt vackra huvud , och dina otroliga vackra snälla ögon . Men nu finns du inte här hos oss längre :( Du kommer alldrig tillbaka . Jag fattar fortafarande inte va som hänt . Mamma ringde mig på måndagen o sa att hon skulle hämta mig klockan halv 1 , hon sa att hon hade beställt tid till Ida . Jag brast i gråt :'( Jag visste att vi hade börjat förbereda oss om att detta kanske skulle hända men jag ville inte tro det . Så när jag satt i baksätet med Ida i mitt knä kunde jag inte hålla borta tårana du låg där så fiint och tittade ut genom fönstret. Du visste att något var på tok,det såg man på dina ögon . Du var så sjuk så sjuk :/ När vi väl kom till borås djursjukhus så var du ivrig . Du ville komma in så fort som möjligt . Men först rastade vi dig och jag fick hålla dig en sista gång , det var så himmla hemskt där gick jag med Ida gämnte mig och tänkte "Nu är det sista gången du är ute och det är sista gången jag är ute med dig" :( Sen var det dags :'( Vi gick in och där möttes vi av vätrineren som visade oss till ett litet rum.Vätrineren satte sig och började prata med mamma och klappade Ida . Ida var så lugn och hon tittade på oss som om hon sa : Tack .
Djurvårdaren gav henne massor med frolic och Ida åt det jätte bra från skillnad från hemma. Hemma åt hon ingenting :'/ Vi fick även ge henne massor av godis o sen var det dags :'( Vetrinären la in en kanyl i benet på henne och sen fyllde hon sprutan som skulle ta våran älskade hund i från oss . Sen stack hon in sprutan i kanylen och Ida la sitt huvud på mamma och plötsligt låg Ida där helt livlös . Hennes hjärta hade slutat slå :'/ Jag grät så nästan skrek jag fick huvudvärk av all gråt och Sorg . Vi satt där hos henne och pussade och kramade henne och sa att vi älskade henne .. Vi satt där typ i en kvart tänkte inte på tiden . Sen var det dags att lämna henne det var nog det hemskaste av allt ihop det var att lämna henne där :( Jag ville ropa : Kom nu Ida nu går vi hem . Men det kunde jag inte :/ Hon var borta :'(Vi fick gå ut bakvägen eftersom vi hade gråtit så mycket :'( .
På tisdagen eller om det var onsdagen fick vi reda på proverna vad Ida hade . Hon hade Cancer! :'(
HATAR DEN SJUKDOMEN :@:'/
Detta skrev jag till dig, dagen då fick lämna jordelivet ! <3
Den 8: onde oktober var nog en av mina värsta dagar i mitt liv :/ Det var dagen du försvann från vårat liv :( Saknaden är så himla stor . Inget är sig lik sen du försvann,Ida :'/ Du var hjärtat i våran familj du fanns alltid där med ditt vackra huvud , och dina otroliga vackra snälla ögon . Men nu finns du inte här hos oss längre :( Du kommer alldrig tillbaka . Jag fattar fortafarande inte va som hänt . Mamma ringde mig på måndagen o sa att hon skulle hämta mig klockan halv 1 , hon sa att hon hade beställt tid till Ida . Jag brast i gråt :'( Jag visste att vi hade börjat förbereda oss om att detta kanske skulle hända men jag ville inte tro det . Så när jag satt i baksätet med Ida i mitt knä kunde jag inte hålla borta tårana du låg där så fiint och tittade ut genom fönstret. Du visste att något var på tok,det såg man på dina ögon . Du var så sjuk så sjuk :/ När vi väl kom till borås djursjukhus så var du ivrig . Du ville komma in så fort som möjligt . Men först rastade vi dig och jag fick hålla dig en sista gång , det var så himmla hemskt där gick jag med Ida gämnte mig och tänkte "Nu är det sista gången du är ute och det är sista gången jag är ute med dig" :( Sen var det dags :'( Vi gick in och där möttes vi av vätrineren som visade oss till ett litet rum.Vätrineren satte sig och började prata med mamma och klappade Ida . Ida var så lugn och hon tittade på oss som om hon sa : Tack .
Djurvårdaren gav henne massor med frolic och Ida åt det jätte bra från skillnad från hemma. Hemma åt hon ingenting :'/ Vi fick även ge henne massor av godis o sen var det dags :'( Vetrinären la in en kanyl i benet på henne och sen fyllde hon sprutan som skulle ta våran älskade hund i från oss . Sen stack hon in sprutan i kanylen och Ida la sitt huvud på mamma och plötsligt låg Ida där helt livlös . Hennes hjärta hade slutat slå :'/ Jag grät så nästan skrek jag fick huvudvärk av all gråt och Sorg . Vi satt där hos henne och pussade och kramade henne och sa att vi älskade henne .. Vi satt där typ i en kvart tänkte inte på tiden . Sen var det dags att lämna henne det var nog det hemskaste av allt ihop det var att lämna henne där :( Jag ville ropa : Kom nu Ida nu går vi hem . Men det kunde jag inte :/ Hon var borta :'(Vi fick gå ut bakvägen eftersom vi hade gråtit så mycket :'( .
På tisdagen eller om det var onsdagen fick vi reda på proverna vad Ida hade . Hon hade Cancer! :'(
HATAR DEN SJUKDOMEN :@:'/
Detta är skrivet av mig, den 8:onde oktober 2007 <3
Kommentera ♥ [0]
Kommentarer
Trackback
